Avkastning visar hur mycket en investering har ökat eller minskat i värde under en viss tid, oftast uttryckt i procent. Om du köper aktier för 10 000 kronor och säljer dem för 12 000 kronor har du fått en avkastning på 20 procent. Begreppet gäller allt från aktier och fonder till sparkonton och fastigheter.
Skillnaden mellan 5 och 9 procent i årlig avkastning kan låta liten. Men på 20 år gör ränta-på-ränta-effekten att 100 000 kronor antingen växer till cirka 265 000 eller 560 000 kronor, en skillnad på närmare 300 000 kronor.
Så räknar du ut avkastning
Grundformeln för avkastning är enkel. Du tar vinsten, delar den med det belopp du investerade och multiplicerar med 100 för att få resultatet i procent.
Avkastning (%) = (Vinst / Investerat belopp) × 100
Ett exempel: du investerar 50 000 kronor i en aktiefond och efter ett år är innehavet värt 54 000 kronor. Vinsten är 4 000 kronor, och avkastningen blir (4 000 / 50 000) × 100 = 8 procent. Formeln fungerar lika bra åt andra hållet. Om värdet istället sjunkit till 46 000 kronor har du en negativ avkastning på –8 procent.
Årlig avkastning
De flesta investeringar löper över flera år, och då räcker det inte att titta på den totala avkastningen. För att kunna jämföra olika placeringar behöver du räkna ut den genomsnittliga årliga avkastningen, ofta kallad CAGR (compound annual growth rate).
Säg att du investerar 100 000 kronor och att innehavet efter fem år är värt 140 000 kronor. Den totala avkastningen är 40 procent, men den genomsnittliga årliga avkastningen landar på cirka 6,96 procent. Att bara dela 40 med 5 ger 8 procent, men det stämmer inte riktigt eftersom avkastningen varje år även beräknas på tidigare års vinst.
Direktavkastning och effektiv avkastning
När det gäller aktier talas det ofta om direktavkastning och effektiv avkastning. De två begreppen beskriver olika delar av den totala vinsten.
Vad är direktavkastning?
Direktavkastning visar hur stor utdelningen är i förhållande till aktiens pris. Om en aktie kostar 200 kronor och bolaget delar ut 8 kronor per aktie är direktavkastningen 4 procent. Måttet tar inte hänsyn till om aktiens kurs har gått upp eller ner utan visar bara den löpande avkastningen från utdelningar.
I Sverige sker de flesta utdelningar under april och maj. Pengarna betalas automatiskt till det konto där du äger aktierna.
Vad är effektiv avkastning?
Effektiv avkastning inkluderar både utdelning och värdeförändring. Om du köper en aktie för 200 kronor, får 8 kronor i utdelning och sedan säljer aktien för 220 kronor, blir den effektiva avkastningen (8 + 20) / 200 = 14 procent. Det är det mest rättvisande måttet när du vill veta hur lönsam en investering har varit totalt sett.
Avkastning på aktier
När du köper en aktie blir du delägare i ett bolag, och avkastningen kan komma från två håll: kursökning och utdelning. Om aktiens pris stiger och bolaget dessutom delar ut vinst till aktieägarna får du avkastning från båda källorna samtidigt.
Hur hög avkastningen blir beror på flera saker, bland annat bolagets utveckling, marknadens humör och vilken bransch det handlar om. Stora, stabila bolag med regelbundna utdelningar ger ofta lägre men jämnare avkastning, medan mindre tillväxtbolag kan ge högre avkastning men med större svängningar.
Historiskt har svenska aktier gett en genomsnittlig årlig avkastning på ungefär 8–10 procent inklusive utdelningar, mätt över långa perioder. Enskilda år kan avkastningen variera kraftigt, från plus 50 procent till minus 40 procent.
Avkastning på fonder
Fonder samlar ihop pengar från många sparare och investerar dem i en korg av värdepapper. Avkastningen på en fond visar hur fondens värde har förändrats under en viss period, efter att förvaltningsavgiften dragits bort.
Det finns olika typer av fonder med olika förväntad avkastning:
- Aktiefonder investerar i aktier och följer aktiemarknadens svängningar. Breda svenska indexfonder har historiskt gett runt 7–10 procent per år.
- Räntefonder investerar i obligationer och andra räntebärande papper. De ger lägre avkastning men svänger mindre. Under 2025 gav svenska räntefonder mellan 2 och 3 procent.
- Blandfonder kombinerar aktier och räntor och hamnar typiskt mittemellan i både avkastning och risk.
Fondens avgift spelar stor roll för slutresultatet. En avgift på 1,5 procent per år kan se liten ut, men på 30 år äter den upp en stor del av avkastningen. Breda indexfonder med avgifter under 0,2 procent är därför populära bland långsiktiga sparare.
Genomsnittlig avkastning på börsen
Stockholmsbörsen har sedan 1870 gett en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 9 procent, inklusive utdelningar. Siffran kommer från indexet SIXRX som mäter hela börsens utveckling med återinvesterade utdelningar och är den längsta tidsserien som finns för svenska aktier.
Under de senaste 50 åren (1974–2024) har 76 procent av alla enskilda år slutat på plus, enligt data från Fondbolagens Förening och Riksbanken. Men svängningarna kan vara stora: med 68 procents sannolikhet har avkastningen ett enskilt år hamnat någonstans mellan –9 och +31 procent.
Snittavkastning börsen 20 år
Ju längre du sparar, desto jämnare blir avkastningen. Under de senaste 20 åren har Stockholmsbörsen gett en genomsnittlig årlig avkastning på runt 9,7 procent, och historiskt har ingen 20-årsperiod gått back. Den som investerat brett och haft tålamod har alltid fått pengarna tillbaka och mer därtill.
Det betyder inte att vägen dit är rak. Under en 20-årsperiod kan det rymmas både finanskris (2008, –39 procent) och pandemikrasch (2020), men den som suttit still i båten har trots det fått bra avkastning.
Nominell och real avkastning
Nominell avkastning är siffran du ser på ditt konto, alltså den procentuella ökningen utan justering för inflation. Real avkastning tar hänsyn till hur mycket priserna har stigit under samma period och visar vad du faktiskt har tjänat i köpkraft.
Stockholmsbörsen har sedan 1900 gett ungefär 9,5 procent nominellt per år. Justerat för inflation, som historiskt legat runt 2–3 procent, har den reala avkastningen varit runt 6–7 procent. Det är den siffran som bäst speglar hur mycket rikare du faktiskt blivit.
Ränta-på-ränta-effekten
Ränta-på-ränta-effekten innebär att du får avkastning inte bara på ditt ursprungliga belopp utan även på den avkastning du redan tjänat in. Effekten växer för varje år och gör störst skillnad på lång sikt.
Tabellen nedan visar hur 10 000 kronor växer vid olika avkastningsnivåer:
| Årlig avkastning | Efter 10 år | Efter 20 år | Efter 30 år |
|---|---|---|---|
| 4 % | 14 800 kr | 21 900 kr | 32 400 kr |
| 7 % | 19 700 kr | 38 700 kr | 76 100 kr |
| 9 % | 23 700 kr | 56 000 kr | 132 700 kr |
Vid 9 procent årlig avkastning har 10 000 kronor vuxit till över 132 000 kronor efter 30 år, mer än 13 gånger insatsen. Den stora ökningen sker under de sista åren, eftersom varje procentuell ökning räknas på ett allt större belopp.
Sambandet mellan risk och avkastning
En grundregel inom sparande är att högre möjlig avkastning följer med högre risk. Pengar på ett sparkonto är trygga men ger låg avkastning, medan aktier kan ge betydligt mer men också sjunka kraftigt i värde.
Riskspridning är det enklaste sättet att minska risken utan att ge upp för mycket avkastning. Genom att sprida pengarna över olika bolag, branscher och länder undviker du att en enskild dålig investering slår ut hela ditt sparande. Breda indexfonder gör detta automatiskt och är ett bra alternativ för den som vill ha bred exponering utan att behöva välja enskilda aktier.
Om du vill jämföra hur bra en investering presterat i förhållande till risken kan du titta på det som kallas sharpekvot. Det är ett mått som ställer avkastningen (utöver den riskfria räntan) mot hur mycket investeringen har svängt i värde. En högre sharpekvot betyder att du fått mer avkastning per enhet risk.
Skatt på avkastning 2026
Hur du beskattas beror på vilken typ av konto du har. De två vanligaste alternativen för privatpersoner är investeringssparkonto (ISK) och aktiedepå.
På ett ISK betalar du en årlig schablonskatt som baseras på kontots värde, oavsett om du gjort vinst eller förlust. Under 2026 är skattesatsen 1,065 procent av kapitalet som överstiger 300 000 kronor per person. De första 300 000 kronorna är helt skattefria, ett fribelopp som höjdes från 150 000 kronor vid årsskiftet. Du slipper deklarera enskilda köp och sälj eftersom mäklaren rapporterar automatiskt till Skatteverket.
På en aktiedepå betalar du istället 30 procent kapitalvinstskatt på varje vinst du gör vid försäljning, samt 30 procent skatt på utdelningar. I gengäld kan du kvitta förluster mot vinster, vilket kan vara en fördel om du handlar aktivt.
För de flesta långsiktiga sparare med belopp under en miljon kronor är ISK det mest fördelaktiga alternativet, särskilt efter 2026 års höjda fribelopp.
Vanliga frågor om avkastning
Avkastning väcker många frågor, särskilt kring vad som räknas som bra och hur det skiljer sig från vanlig ränta.
Vad är negativ avkastning?
Negativ avkastning betyder att din investering har minskat i värde. Om du investerade 10 000 kronor och innehavet idag är värt 8 000 kronor har du en avkastning på –20 procent. Det är vanligt att enskilda år ger negativ avkastning på börsen, men historiskt har breda placeringar på 20 år eller mer alltid gått plus.
Vad är skillnaden mellan ränta och avkastning?
Ränta är den ersättning du får från en bank för att ha pengar på ett sparkonto eller i en obligation. Den är oftast förutbestämd och stabil. Avkastning är ett bredare begrepp som inkluderar ränta men även kursvinster och utdelningar. Aktier och fonder kan ge avkastning i form av både värdeökning och utdelning, men till skillnad från bankränta finns ingen garanti.
Vad är en bra årlig avkastning?
Vad som räknas som bra beror på hur mycket risk du tar. En bred aktieportfölj eller indexfond som ger 7–9 procent per år ligger i linje med det historiska genomsnittet och kan ses som en bra avkastning. Ett sparkonto med 3 procent kan också vara bra om du inte vill ta någon risk alls. Jämför alltid din avkastning med risknivån och inflationen för att få en rättvis bild.
Går det att leva på avkastning?
I teorin ja, men det kräver ett stort kapital. Om du behöver 20 000 kronor i månaden och räknar med 4 procent real avkastning per år behöver du 6 miljoner kronor investerade. Med 6 procent avkastning räcker det med 4 miljoner. Siffrorna förutsätter att du aldrig tar ut mer än avkastningen och att inflationen redan är inräknad.
Vad påverkar avkastningen?
De viktigaste faktorerna är ränteläget, konjunkturen och värderingarna på marknaden. Fallande räntor brukar vara positivt för aktier, medan stigande räntor kan pressa kurserna. Även inflation, valutakurser och globala händelser spelar in. På lång sikt har den ekonomiska tillväxten varit den starkaste drivkraften bakom börsens avkastning.
Hur räknar jag ut min avkastning?
Ta det aktuella värdet på din investering, dra ifrån vad du betalade och dela med inköpsvärdet. Multiplicera med 100 för att få procent. Om du investerat vid flera tillfällen eller gjort uttag under perioden blir uträkningen mer komplicerad, men de flesta banker och mäklare visar din avkastning automatiskt i sin app.
