Svenska arbetsgivare saknade runt 61 000 personer under 2025, enligt SCB:s undersökning om lediga jobb och rekryteringsbehov. Samtidigt uppger 73 procent av arbetsgivarna i Manpowers undersökning Talent Shortage 2026 att de har svårt att hitta rätt kompetens. Siffrorna pekar åt samma håll: det finns tusentals tjänster som väntar på rätt person.
För dig som söker jobb innebär det en möjlighet. Inom bristyrkena är konkurrensen lägre, förhandlingsläget bättre och chanserna att snabbt få anställning betydligt högre än i yrken där det redan finns ett överskott av sökande. Men vilka jobb är det egentligen brist på, och hur tar du dig dit?
Vad är ett bristyrke?
Ett bristyrke är ett yrke där arbetsgivarnas efterfrågan på personal är större än antalet personer med rätt kompetens som finns tillgängliga. Det kan bero på att för få utbildar sig inom yrket, att pensionsavgångarna är stora eller att efterfrågan växer snabbare än utbudet.
Arbetsförmedlingen mäter detta genom sin yrkesbarometer, som uppdateras två gånger per år. Bedömningarna bygger på enkäter till arbetsgivare, SCB:s registerstatistik och Arbetsförmedlingens egen verksamhetsdata. Yrkesbarometern täcker omkring 180 yrken och visar både nuläget och en prognos fem år framåt. Nästa uppdatering kommer i juni 2026.
Vilka yrken är det störst brist på i Sverige?
SCB:s senaste undersökning (2025) visar vilka yrkesgrupper där arbetsgivarna saknade flest personer. Bristen är ungefär lika stor inom yrken som kräver gymnasieutbildning som inom dem som kräver högskoleutbildning, vilket innebär att det finns möjligheter oavsett utbildningsbakgrund.
| Yrkesgrupp | Antal saknade (2025) |
|---|---|
| IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare | 4 000 |
| Grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger | 2 700 |
| Undersköterskor | 2 600 |
| Snickare, murare och anläggningsarbetare | 2 600 |
| Ingenjörer och tekniker | 2 300 |
| Civilingenjörer | 2 000 |
| Företagssäljare och försäkringsrådgivare | 1 900 |
| Fordonsmekaniker | 1 600 |
| Sjuksköterskor | 1 600 |
| Läkare | 1 500 |
| Butikspersonal | 1 500 |
| VVS-montörer och takmontörer | 1 500 |
Totalt saknade arbetsgivarna 61 400 personer. Det är en minskning från cirka 70 000 året innan, men minskningen handlar om en bred nedgång i flera branscher snarare än att något enskilt yrke blivit lättare att rekrytera till.
Bristyrken inom vård och omsorg
Vården har den mest akuta personalbristen av alla sektorer i Sverige. Totalt saknas cirka 5 700 personer, fördelat på 1 500 läkare (varav 1 400 specialistläkare), 1 600 sjuksköterskor (varav 700 specialistsjuksköterskor) och 2 600 undersköterskor.
Orsakerna hänger ihop. En åldrande befolkning kräver mer vård, samtidigt som stora delar av den nuvarande personalstyrkan närmar sig pension. Utbildningarna hinner inte fylla på tillräckligt snabbt, och regionerna har svårt att erbjuda löner och arbetsvillkor som håller kvar erfarna medarbetare. Bland de allra svåraste yrkena att rekrytera finns anestesisjuksköterskor, intensivvårdssjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.
För jobbsökare innebär det att vårdyrken ger både trygg anställning och gott om valmöjligheter när det gäller arbetsgivare och arbetsort.
Bristyrken inom IT och teknik
IT-sektorn saknade 4 000 personer inom kvalificerade roller under 2025, framför allt mjukvaru- och systemutvecklare. Utöver det saknades ytterligare 700 drift-, support- och nätverkstekniker. Inom teknikområdet i stort rapporterade arbetsgivarna en brist på 4 300 ingenjörer och tekniker, många av dem inom maskinteknik och teknisk utveckling.
En ny dimension har tillkommit de senaste åren. Enligt Manpowers undersökning 2026 uppger 18 procent av svenska arbetsgivare att de har svårt att hitta medarbetare med rätt AI-kunskap, och 16 procent saknar kompetens inom utveckling av AI-modeller. AI-kompetens har alltså blivit svårare att få tag på än traditionell IT-kompetens, vilket visar hur snabbt arbetsmarknaden förändras.
IT-branschen är samtidigt den mest optimistiska inför 2026, med expansiva anställningsplaner. Arbetsgivare som inte kan erbjuda konkurrenskraftiga villkor har svårt att locka kandidater, vilket ger jobbsökare med rätt kompetens ett starkt förhandlingsläge.
Bristyrken inom bygg, skola och transport
Byggbranschen har en stor och geografiskt spridd brist på hantverkare. Snickare, murare, elektriker, VVS-montörer och svetsare saknas i de flesta delar av landet, och kyltekniker tillhör gymnasiesidans mest kritiska bristyrken. Bristen är extra påtaglig i norra Sverige, där stora industriinvesteringar driver upp efterfrågan.
Inom skolan saknas totalt 3 300 pedagoger: cirka 1 000 förskollärare, 700 grundlärare, 1 000 fritidspedagoger och 300 speciallärare. Kommunala budgetåtstramningar skapar viss osäkerhet, men grundproblemet är att det utbildas för få lärare i förhållande till behovet.
Lastbilsförare är ett annat yrke med stor brist, och även den geografiskt spridd. Det påverkar logistik och varuförsörjning i hela landet. Gemensamt för dessa yrken är att de kräver yrkesspecifika certifikat eller legitimationer, och att problemen inte går att lösa på kort sikt.
Bristyrken som inte kräver lång utbildning
Inte alla bristyrken kräver en flerårig högskoleutbildning. Flera av de mest efterfrågade yrkena kan du nå genom gymnasial yrkesutbildning, yrkeshögskola (YH) eller Komvux.
- Undersköterska: kräver vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller motsvarande Komvux-utbildning, ofta 1–1,5 år.
- Elektriker: gymnasiets el- och energiprogram, följt av praktik och certifiering.
- VVS-montör: gymnasiets VVS-program eller YH-utbildning.
- Lastbilsförare: C-körkort plus yrkeskompetensbevis (YKB), utbildningen tar några månader.
- Kock: restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet, eller kortare yrkesutbildning.
- Fordonsmekaniker: gymnasiets fordons- och transportprogram.
- Drifttekniker inom IT: ofta YH-utbildning på 1–2 år eller branschcertifieringar.
YH-utbildningar är ett särskilt bra alternativ om du redan har en gymnasieexamen och vill rikta om karriären snabbt. Utbildningarna är ofta 1–2 år långa, har nära koppling till arbetsmarknaden och många studenter får jobb direkt efter examen. Arbetsförmedlingens yrkesbarometer kan hjälpa dig att se vilka yrken som har bäst utsikter i just din region.
Byt karriär med omställningsstudiestöd
Är du mitt i arbetslivet och vill utbilda dig till ett bristyrke kan omställningsstudiestödet göra det ekonomiskt möjligt. Stödet riktar sig till dig som vill bredda din kompetens eller byta yrke helt, utan att behöva leva på enbart studiemedel.
Villkor 2026
För att få omställningsstudiestöd ska du uppfylla följande grundvillkor:
- Du ska vara mellan 27 och 63 år (från året du fyller 27 till året du fyller 63).
- Du ska ha arbetat minst 8 av de senaste 14 åren (etableringsvillkoret).
- Du ska ha arbetat minst 12 av de senaste 24 månaderna (aktualitetsvillkoret).
- Utbildningen ska ge rätt till studiemedel, till exempel YH, universitet, Komvux eller folkhögskola.
Hur mycket pengar får du?
Bidraget motsvarar 80 procent av din tidigare lön, upp till ett maxbelopp på 5 773 kronor per vecka före skatt (2026). Du kan få stödet i upp till 44 veckor vid heltidsstudier, och längre om du studerar på deltid. Utöver bidraget kan du ansöka om ett kompletterande lån. Bidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande.
Är du under 40 år får utbildningens totala längd vara max 80 heltidsveckor, alltså ungefär två år. Från 40 år och uppåt finns ingen begränsning på utbildningens längd. Ansökan för höstterminen 2026 öppnade den 1 april hos CSN.
Om du satsar på ett bristyrke kan du räkna med goda chanser att hitta jobb direkt efter utbildningen, vilket gör omställningsstudiestödet till en trygg investering.
Vanliga frågor om bristyrken i Sverige
Vilka jobb är det brist på just nu?
De största bristyrkena i Sverige finns inom vård (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor), IT (systemutvecklare, IT-arkitekter), bygg (snickare, elektriker, VVS-montörer), skola (lärare, förskollärare) och teknik (ingenjörer). Totalt saknade arbetsgivarna runt 61 000 personer under 2025 enligt SCB.
Kan man byta till ett bristyrke utan högskoleutbildning?
Ja. Flera av de mest efterfrågade bristyrkena kräver gymnasial utbildning eller en kortare YH-utbildning. Undersköterska, elektriker, VVS-montör, lastbilsförare och kock är alla exempel på yrken med stor brist som inte kräver högskoleexamen.
Vad är omställningsstudiestöd?
Det är ett statligt stöd som gör det möjligt att studera mitt i arbetslivet utan att förlora hela inkomsten. Du kan få 80 procent av din tidigare lön (max 5 773 kr/vecka 2026) i upp till 44 veckor. Villkoren är bland annat att du ska vara 27–63 år och ha arbetat minst 8 av de senaste 14 åren.
Vilka bristyrken ger bäst lön?
Specialistläkare, civilingenjörer, IT-arkitekter och systemutvecklare tillhör de bristyrken som har högst löner. Enligt SCB:s lönestatistik (2024) ligger medianlönen för specialistläkare runt 80 000 kronor i månaden, medan systemutvecklare och civilingenjörer ofta landar på 45 000–55 000 kronor. Även hantverksyrken som elektriker och VVS-montör ger bra betalt, med medianlöner runt 33 000–36 000 kronor.
Hur vet jag vilka yrken som har brist i min region?
Arbetsförmedlingens yrkesbarometer visar rekryteringsläget på riksnivå, men Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben?” ger också regionala bedömningar. Generellt är bristen störst i norra Sverige, där stora industriprojekt driver upp efterfrågan, medan storstadsregionerna har ett bredare utbud av jobbsökare.
Vad är skillnaden mellan bristyrke och bristkompetens?
Ett bristyrke är ett specifikt yrke där det saknas personal, till exempel sjuksköterska eller elektriker. Bristkompetens är bredare och syftar på en färdighet som saknas i flera branscher, till exempel AI-kunskap eller ingenjörskompetens. Samma person kan ha en bristkompetens som är efterfrågad i flera olika bristyrken.
